Mammas broderi

Mamma fick cancer lite innan jag skulle fylla 15 år, hon dog lite efter det jag fyllt 15 år. Vi barn fick aldrig veta att hon var så sjuk som hon var. Hon ville inte berätta för någon. Men vi märkte förändringarna hemma efter hennes första sjukhusvistelse.

Från det att hon själv skött oss fem barn plus hushållet fick vi hemtjänst under hela dagen. En mycket märklig känsla för oss barn och med all säkerhet en mycket märklig känsla för henne. Det var till en början den största förändringen. Den andra var nog att mamma helt plötsligt fick tid till att göra sådant hon annars aldrig han med, hon började brodera.

Först blev det en liten skylt med texten ”Välkommen” med en dekorativ broderad nyponros på en kvist. Sedan tog hon sig an ett riktigt litet mästerverk. Hon beslöt sig att brodera en tavla med motivet Noaks ark.

Det var en fin tid då vi fann mamma i sin favoritfåtölj med ett broderi i händerna. Jag fick ett eget ett mycket litet sådant, motivet var en ensam liten nyponros med några tillhörande blad. Mamma var mycket noga med att jag skulle lära mig på riktigt hur det skulle göras, inte slarva. Ett broderi som är rätt gjort ska vara lika vackert på baksidan som på framsidan, men på olika vis. Jag älskade dessa stunder. Då mamma och jag satt i vardagsrummet om kvällarna och tittade på den dansa tv-serien Mattador samtidigt som vi broderade.

Mamma blev inte riktigt klar med sitt vackra broderi, men nästan. För de som inte vet hur ursprungsbroderiet ska se ut synd det inte att det inte är klart. Jag ha haft det liggandes i olika lådor i 25 år. Men för en vecka sedan tog jag beslutet och lämnade in det på en ramverkstad som spände upp broderiet på en ram.

Nu hänger tavlan i Evas rum och jag blir varm då jag ser det. Jag minns mammas och mina fina stunder i tv-soffan, Mattadors ledmotiv spelas per automatik upp i mitt huvud och jag ler både i kropp och själ. Dessa stunder som var en gång för så länge sedan, fina stunder med en mamma jag aldrig riktigt fick lära känna.

broderi1
broderi3broderi2

Annonser

Fix av lampa – behov av ordning!

När saker och ting är rörigt i livet är det som om jag har ett större behov av att strukturera mitt hem. Om jag har det rent och snyggt hemma är det som om övrigt kaos får en mindre inverkan på mig.

Jag har en så fin gammal lampa, den har tre lampklockor, som en fin blomma. Det är en av de dyraste saker jag köpt till mitt hem, jag tror den kostade 800:- om jag mins rätt. Jag köpte den för cirka 8 år sedan efter en separation från ett dåligt förhållande och jag hade precis fått hyra en så fin liten lägenhet i en vacker del av Stockholm. Jag hade dessutom precis startat eget, en butik och verkstad med en skolkamrat från Malmstenstiden. Det var en nystart i mitt liv och det med så goda förutsättningar, jag var full av förväntan och kände en stor glädje till livet. Lampan påminner mig om den tiden.

Då lampan var gammal var lampskärmarnas tyg mycket slitet redan då jag köpte den och efter ca 4 år i min ägo var jag tvungen att göra något åt det. Som alltid är man full av iver vid starten av ett projekt, jag klädde om 2st på en gång, sedan blev lampskärm nummer 3 aldrig omklädd. Så min vackra lampa har stått ofärdig i flera år. Men igår fick jag nog och sydde på tyget på lampskärm nummer 3.

De två första lamporna är sydda i ett tunt vitt gammalt gardintyg. Det blev vackert, men jag är långt ifrån nöjd med ljusets färg då man tänder lampan. Så igår då ag valde tyg till sista lampan valde jag ett tyg i varmare toner. Det fina med det tyget är att det är också en gammal gardin, men inte vilken gardin som helst utan de första gardiner jag köpte då jag var 20 år gammal. Gud så jag har älskat dessa gardiner, men tillslut gick de sönder men jag har aldrig kunnat göra mig av med tyget. Så nu har en lite snutt av mina älskade gardiner fått nytt liv i mitt hem.

IMG_3670

IMG_3671IMG_3672

Sturkas 19

För en tid sedan fick en utav min lillasysters bästa vänner barn, en liten pojke. Den lilla pojken var så efterlängtad och min syster var så glad då han kom till världen, precis som han skulle. Jag vet att detta betydde mycket för min syster och jag ville liksom vara med på ett hörn, i den glädjen det är då ett nytt liv sätts till världen. Så jag postade Sturkas 19 till min syster som hon kunde ge till den lilla pojken. Några dagar sedan fick jag ett bedårande kort, vilken liten prins, vilken mästare!

Välkommen till världen fina lilla människa, hoppas att Sturkas 19 kan bistå dig med lite kramar och att hen låter dig tugga på benen och armarna, det brukar små bebisar gilla.

Sturkas19_1 Sturkas19_2 Sturkas19_3 Sturkas19_4

Ett litet paket

För snart en månad sedan fick en bloggvän sitt efterlängtade barn, en underbart vacker liten flicka. Denna vän förlorade ett barn för tre år sedan och sedan dess har hon och hennes man kämpat för att bli gravida igen. Jag vet hur jobbigt det är att gå igenom allt det där med IVF, det är så utmattande och påfrestande. Sorgen efter ett barn är något jag hoppas att jag aldrig behöver genomlida…

Men tillslut kom denna fina lilla tös, full med liv och solsken. Självklart kunde jag inte låta bli att skicka ett litet paket åt den lilla. Det fick bli en stickad liten mössa och ett par små sockor. Självklart skickade jag även en Sturkas!

bild (89) bild (88) bild (87) bild (86)

En liten Sturkas

För 10 månader sedan fick en gammal klasskompis i från Malmstensskolan en liten dotter. Självklart kunde jag inte låta bli att skicka henne en Sturkas. Och här om dagen fick jag ett så fint kort på dem båda. Det är så fint att se mina Sturkas hos så många nya små människor runt om i Sverige.

bild (18)

Sturkas nr 3

Ni kanske har glömt mina Sturkas figurer…det har inte jag. Jag har ett litet lager uppe i garderoben , de gick inte så bra att sälja dem i butiken, så nu ligger de hos mig och väntar på nya ägare.

Lite innan jul skickade jag Sturkas 3 till min gamla klasskompis lillasysters dotter. Min gamla fina vän har gett mig och Bubblan så fint, så det kändes bra att kunna ge tillbaka. Enligt rapport från min Sturkas nya ägare tyckte den lilla flickan mycket om den – vilket är absolut viktigast.

bild (9)

bild (10)

Bubblan och Emil i Lönneberga

Bubblan har varit en Pippifantast i snart ett år, det känns bra att hon har valt en så bra idol. Men på senare tid har hon även börjat gilla Emil i Lönneberga vilket också känns roligt, så klart. Jag älskar alla Astrid Lindgren sagorna, så det är roligt att Bubblan också gör det.

Så för ett par veckor sedan började jag sy på en Emildocka som Bubblan skulle få på sin 2-årsdag. Hela dockan är sydd i återanvända tyger, kroppen är en gammal tröja och kläderna är från två par byxor Bubblan hade som liten. Hår, ögon och mun är sydda av brodyrgarnerna jag har fått av min vän i storstaden. Stoppningen har jag kvar sedan jag sydde mina Sturkas.  Målet var att den inte skulle kosta något att göra, och det gjorde den inte heller, det tog bara lite tid. Jag sydde färdig Emils mysse igår, vilket passade bra då Bubblan fyller 2 år idag.

Bubblan vaknade vid halvsju i morse, jag tassade ner och gjorde välling till henne. Sedan gick jag ner i köket igen för att plocka fram alla paket och göra födelsedagsfika till henne. En bricka med serpentiner, en kokosboll med ett litet tänt ljus i och så ett glas med mjölk i ena handen, i den andra höll jag alla paketen. Sedan tassade jag upp igen och jag och mannen sjöng för henne. Hon såg så förvånad ut, sedan blev det paket öppning.

Av sina kusiner i Stockholm fick hon en Pippiperuk, Lilla Gubben gjord som pärlplatta och en jätte fin teckning med Pippi som ena kusinen gjort till henne. En fin drickflaska i miljövänligt rostfritt material fick hon av sina kusiner i Lindköping, hon har redan druckit mineralvatten och plommondricka ur den. Av morfar med familj och i från oss fick hon ett sett duplo med cirkus tema, vilket blev mycket uppskattat. Och så fick hon Emildockan jag sytt till henne. Hon utropade direkt Memil!!! hon har tagit av och satt på Emils mysse hela förmiddagen, så jag tror den blev uppskattad.

bild (11) bild (12) bild (13) bild (14)

Sydde en klänning!

Idag fick jag för mig att sy en klänning åt Bubblan. Hon har en hel del klänningar som vi fått och som jag köpt på loppis. Men jag gillar verkligen de där enkla klänningarna som man kan trä över huvudet, de som funkar både med och utan långbyxor. Det är inte bara det att jag tycker de är fina, de är även praktiska. Framförallt om man har en dotter med världens sötaste kulmage som liksom inte trivs i lagom långa tröjor, den vill titta fram stup i ett. Nu då det börjar bli lite svalare ute blir magen kall och då är det perfekt med en lagom kort klänning.

bild (29) bild (30) bild (31) bild (32) bild (33) bild (34) bild (35) bild (36)

Trasmattan som fick en ny chans

På loppisen i lördags hittade jag en gammal, smutsig och trasig trasmatta. Men jag har under en längre tid letat efter en trasmatta till köket då Lusen har gnagt sönder den vi hade innan. Det är något speciellt med gamla trasmattor, de är verkligen vackra och vilket arbete det ligger bakom. Men det är inte alltid så lätt att hitta den rätta trasmattan, bland 20st är det ibland bara en man fastnar för och så var fallet i lördags. Jag tittade igenom de mattorna som de hängt upp för att de skulle säljas snabbare. Men de hade inte ”det” och dessutom var de ganska så dyra. Så jag ryckte på axlarna och tänkte att det inte skulle bli någon matta denna gång heller.

Men så kom den till mig, min nya matta! På ett bilsläp fullt med gardiner och andra textilier låg den i en trasslig hög, min nya matta. Trasig och smutsig men jag kände för den direkt. Jag betalade 10:- för den och rullade ihop den och bar den till bilen. Väl hemma åkte den först in i tvättmaskinen, jag ville se om den överhuvudtaget blev ren innan jag lagade den. Den blev ren och jag klippte bort den trasiga delen och sydde en kastsöm längst kanten två gånger.

Nu ligger den på vårt köksgolv och är vacker. Bubblan använder den till springbana just nu, vi får se hur länge det dröjer innan Lusen accepterar den som sovmatta.

bild (22)bild (44) bild (45)

Bubblans nya Jeans

Igår fick jag för mig att ta tag i min ”att sy och fixa hög” Högen bestod av ett gäng förstora linnen, ett par för vida och korta jeans samt ett par för vida jeans. Jag började hurtigt med att sy in alla mina linnen, sedan sydde jag dragsko längst ned på byxbenen och satte resår i de för korta och breda jeansen, nu är de ett par perfekta hemma byxor. Sedan skulle jag sy in de jeansen som var för breda, men det gick åt skogen, det blev helt enkelt inte snyggt.

Då bestämde jag mig för att sy ett par nya byxor åt Bubblan istället. Jag har sagt det förr och kommer säkert säga det igen, barnkläderna i butikerna sitter så trångt, hur ska de kunna röra sig fritt? Jag har provat byxor ett par storlekar större än vad Bubblan har och det resulterar oftast i att de fortfarande sitter trångt över mage och lår, men beben är alldeles för långa. Så jag bestämde mig för att sy ett par riktigt luftiga jeans åt min lilla flicka och de blev riktigt bra faktiskt. Lite pussel med att få ihop bitar av jeanstyget så att jag fick ut så pass stora bitar jag behövde till Bubblans byxor, men det blev bara coola detaljer på de nya.

Hur nöjd som hellst. Det tog en stund att få ihop det, men gör man det bara någon gång ibland så är det helt ok.

bild (38) bild (39) bild (40) bild (41)