Världens Barn

Igår var det dags för Världens Barn dagen här i lilla Ystad. Eftersom jag är aktiv i Röda Korsets lokalförening sedan nästan två år tillbaka är jag med och hjälper till. Förra året lyckades jag få sponsring till en gratis fiskedam till alla barnen som kom på besök och jag lyckades med det i år också.

80 st lördagsgodispåsar med märket Tom och Jerry fick vi från Bo Ohlsson i Tomelilla, vilket vi är evigt tacksamma över. Men vi tyckte att det var lite tråkiga påsar, så därför satt jag förra helgen och klippte, tejpade och fyllde alla dessa påsar. Det är så mycket roligare att ge barnen godiset i en fin förpackning. Självklart fick de en Världens Barn eller en Rädda Barnen ballong på kroken också.

Det är roligt att få vara med på dessa tillställningar. Känns bra att göra något konkret åt allt elände som finns överallt. Det bästa med just Världens Barn dagen är att vi gör något för barnen här i Ystad som dessutom är helt gratis och pengarna som samlats in går ju till Världens Barn.

En bra dag helt enkelt!

Ännu en dag i Rädda Barnens tjänst

Jag och Bubblan har varit så otroligt förkylda, jag i en veckas tid och hon i två. Jag blir nästan aldrig sjuk, som tur är. Men en gång per år blir jag alltid snuvig och hostig. Men har man skrivit upp sig som frivillig på julmarknad i Rädda Barnens tjänst går det liksom inte att backa ur, vi har inte så många vikarier.

Men som vanligt var det bara bra att göra detta, det känns helt rätt att delvis göra reklam för att Rädda Barnen har en lokalförening här i Ystad och så klart kändes det kanon att alla pengar vi fick ihop går till Rädda Barnen i Filippinerna denna gång. Då spelar det ingen roll att näsan rinner, att man känner sig lite dimmig och att man knaprar panodil som smågodis. Det är fint att komma ut bland folk, det är fint att höra hur mycket de uppskattar det man gör.

Jag brukar till och från skriva om hur lite folk faktiskt gör för att hjälpa andra, men jag vet att det är så många som också hjälper. De som skänker om och om igen för att de vet att det är just det vi måste för att kunna hjälpa. Det är så många människor som bryr sig om andra, det spelar ingen roll att det är på andra sidan jorden, ibland måste man bara ställa upp! Det är medicin för själen, att få träffa dessa människor!

En dag för Världens Barn

Igår gick jag upp tidigt för att jobba en heldag på ”En dag för Världens Barn” här i Ystad. Det är en återkommande aktivitet olika organisationer ordnar med för att samma in pengar till Världens Barn. Självklart är Ystads Rädda Barnens lokalförening involverade och jag lika så. Efter några möten kom vi fram till att jag skulle ansvar för fiskedammen där barnen fick fiska gratis under dagen. Jag fixade även sponsring så att vi fick alla godispåsarna gratis som innehöll både godis och leksak. Det blev en populär aktivitet och alla påsarna var redan slut vid klockan två.

Det är självklart en bra grej att vara med och hjälpa till att samla in pengar till Världens Barn, men det känns otroligt bra att faktiskt göra något för de barn som är här. Att inte all fokus är kring att samla in så mycket pengar som möjligt utan även att göra en rolig dag för de barn som lever och bor här.

Senare samma kväll var det en tillställning för ungdomarna här i Ystad, tre band skulle spela och tonåringens band var ett av dem. Det är inte sämre än att man blir stolt över att han vill spela en välgörenhetskonsert – en bra grabb helt enkelt. Tråkigt dock att det inte kom så många till spelningen, det var alldeles för tomt, trist. Men hans största fan var på plats, lillasyster Bubbla! Vi bäddade in henne ordentligt i vagnen och vandrade iväg i ett stormigt Ystad. Väl på plats fick hon lite fika först, både kaka och festis, är det fest så är det. Åh, så spännande hon tyckte det vara att stå där, långt fram och titta på storebror. Hon pekade, skrattade och till och rå dansade hon också. En bra förebild det där – en musikalisk bror!

Möte Rädda Barnens lokalförening

Jag har inte skrivit något om min aktivitet i Rädda Barnens lokalförening på länge, känner efter kvällens möte att det är dags.

För det första vill jag berätta att den verksamhet jag och min Rädda Barnen kolega drev på en av våra flyktingförläggningar, då vi målade med barnen fick ett tråkigt slut. Det visade sig att en större mängd av barnen hade blivit utvisade och det var ingen mening med att fortsätta att komma för oss, så tråkigt. Jag har kvar deras bilder här hemma, vi hade tänkt sätta ihop en mapp åt dem, så att de kunde spara sina bilder,men allt gick så fort. Nu så har jag inte mage att göra mig av med dem…det är ju deras små konstverk som de var så stolta över.

På mötet ikväll räknade vi även min bössa som jag och Bubblan stod och skramlade med en blåsig och snöig lördag i december, det var hela 388:- vilket inte är så dumt. De blir insatta på katastroffonden till förmån för Syriens barn.

Den närmaste tiden ska jag och Bubblan vara aktiva genom att synas på stan och försöka värva nya medlemmar, framförallt till läxhjälpen en av våra grupper jobbar med. Det är ett stort behov och det vore så fint att kunna hjälpa fler barn och ungdomar i deras studier.

Jag googlade också runt för att hitta en lämplig bild till detta inlägg och hittade ett kanonerbjudande som jag bara måste skylta med i detta inlägg. Lördagen den 1 juni är det dags för Rädda Barnens medlemsdag på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Om en person i familjen är medlem i Rädda Barnen bjuds hela familjen på inträde. All info hittar du på följande länk: Rädda Barnen på Astrid Lindgrens värld

En timme för Syriens barn

Syrien är inne på sitt tredje år med krig och som vanligt i krig är det tusentals barn som blir drabbade. Än en gång har jag svårt att värja mig från tanken att det faktiskt kunde vara mitt barn, vi hade turen att födas här och inte där, det är den enkla skillnaden.

När jag oroar mig för Bubblan är det över enkla små ting. Det kan vara att jag blir lite orolig över hur mycket hon kommer ramla ute på de hårda gatustenarna i sommar eller om de kommande tänderna ska göra ont. Eller något lite mer smärtsamt, saknar hon mig mycket på dagarna? Men tänk dig att vara förälder i Syrien! Tänk er den konstanta oron, deras barn är hotade till livet, natt som dag.

Rädda Barnen och Aftonbladet har startat en kampanj för Syriens barn: Skänk din timlön och rädda liv!

Det ska jag göra, inte för jag har ett överflöd, det vet ni, men för att det är viktigt att hjälpa. Att inte själv ha det som alla andra har gör mig ödmjuk och mer villig att hjälpa dem som har det svårare. Jag kan undanvara en timlön utan att gå under, eller hur?

Ni kan läsa mer på följande länkar: Syriens barn lider – så kan du hjälpa och Skänk din timlön till Syriens barn

 

Rädda Barnen på matmässa

Igår så ”jobbade” jag och Bubblan på en matmässa här i Ystad, men i Rädda Barnens tjänst. Vi hade ett eget bord fullt med info kring Rädda Barnen och gratis ballonger till alla barn som besökte mässan. I ärlighetens namn var det mest ballongutdelning vi ägnade oss åt under eftermiddagen då vi och en kollega var där. Men det är bra att synas, visa på att lokalföreningen är aktiv.

Det märks dock att Uppdrag Granskning visade reportaget om barnfattigdomen i Sverige där just Rädda Barnen kom i fokus. En del blir skeptiska och tror inte på att Rädda Barnen gör ett bra jobb eller att de visar på rätt fakta. Personligen tycker jag att det är bra att organisationer granskas, de som ger pengar måste kunna lita på att de kommer fram. Men jag tycker även att just detta reportage belyste hela problemet från en skev vinkel, det var inte proffsigt gjort. Bara för att Sveriges barn inte lever i en liknande misär som barnen i delar av, tillexempel Afrika behöver det inte betyda att vi inte har barn i Sverige som far illa på grund av bristande ekonomi.

Men självklart finns det alltid människor som finner det gott att ge en slant och uppskattar vårt arbete, vilket känns kanon, så klart!

Efter ett tretimmars pass var min lilla snoriga Bubbla helt slut och somnade som en stock i vagnen på väg hem.

Fjärde måndagen med barnen – Rädda Barnen

Idag var det fjärde gången vi hade ateljéverksamhet med flyktingbarnen. Jag kommer verkligen sakna dessa måndagar då jag börjar jobba igen. Det är som att ta ett lyckopiller varje måndag, när jag åker därifrån är jag genuint lycklig.

Nu så börjar vi lära känna dessa barn lite bättre och de är verkligen helt fantastiska. En del av dem börjar kunna lite svenska medan andra lärt sig ett eget teckenspråk för att göra sig förstådda. Förra gången var den första gången vi hade med oss målarfärg och det uppskattades verkligen. Jag tror ett av barnen lyckades måla 25st bilder på mindre än 1 och en 1/2 timme, så idag blev det en favorit i repris. Jag har tagit massor med bilder på barnens konstverk, men det står deras namn på nästan alla, så jag vill inte visa bilderna här. Men färgsprakande är de och de har utvecklas bara på dessa fyra gånger vi sets, underbart!

Kreativitet med barnen – Rädda Barnen

I måndags var det dags igen för att packa målarväskorna med allehanda pysselgrejer och åka ut till barnen för att måla och rita. Denna gången hade vi tänkt att måla masker med barnen, de hade gjort några själva gången innan och vi tänkte jobba vidare på det. Jag hade hittat, men lite hjälp, olika roliga masker på nätet som jag skrev ut och färglade med olika färger för att inspirera barnen.

Jag såg verkligen fram emot att få åka ut och träffa barnen igen, det var så roligt första gången och nu ville jag bara lära känna dem bättre. Vi kom en stund innan för att kunna förbereda oss och bara fem minuter efter vår ankomst kom det första barnet som satte sig och väntade på att vi skulle bli klara. Det måste vara ett bra betyg, att de kommer innan vi börjar, kul!

Att göra masker blev en hitt, det ritades, klipptes, tejpades och limmades i all oändlighet. De var så koncentrerade att de var helt slut efter en timme. Då rann all koncentration av dem som vatten och de började bli rastlösa. Vår lösning blev att vässa pennor i nästan en halvtimme, det är väldigt roligt att vässa penna efter penna.

Jag är jätteglad över att få göra detta, det är så roligt att få vara med barnen. Och så är det ju faktiskt mycket roligt att få klippa, klistra och rota.

Rädda Barnen och jag – Vad nytt!

Senast jag skrev något om Rädda Barnen sa jag att vi planerade lite kring projekt nu till våren, men att jag inte ville berätta något innan allt var bestämt.

Just nu kommer det fler flyktingar än vanligt till Sverige och det innebär att det måste ordnas med fler flyktingförläggningar runt om i landet. Här i Ystad har det ordnats med två stycken där det bor ca 100 människor som kommer från olika länder runt om i världen. Vi på Rädda Barnen kände att det vore fint att kunna göra något för barnen. De lite större barnen måste börja skolan efter ett tag och får på så sätt träffa andra människor och komma ut i samhället. Men de yngre barnen blir där de blir, båda flyktingförläggningarna här i Ystad ligger mer eller mindre utanför samhället och det är för långt att gå in till stan. Så vi ville komma dit och göra något med dem, sätta dem i fokus. Det vi bestämde oss för var att måla och rita med de barnen som ville en gång i veckan och igår var vi där för första gången.

Jag väljer att inte skriva något om barnen bortsätt från att det var SÅ roligt att träffa dem. Det var ett par timmar av intensivt ritande och pennvässaren gick varm av ivriga barnhänder. Jag ser redan fram emot nästa måndag då jag får träffa dem igen och då ska vi klippa, tejpa, klistra och rita. Nedan kan ni se underbara bilder på ballonger som är ritade av tre små konstnärer.

Jag tackar min Rädda Barnen kollega M för ett par fina timmar med ett gäng underbara ungar, tack!

Barnen…

Att det varje år dör 6,9 miljoner barn innan de fyllt 5 år och att hälften inte ens blir 1 månad gamla är information som är svår att förstå. Efter det jag sett en av dokumentärerna i serien Why Poverty som gick förra veckan på svt har jag förstått att just det är ett av de grundläggande problemen när det just gäller fattigdom. Att de blivande mödrarna inte får ordentlig mödravård, brist på familjeplanering och att barnen dör för tidigt. Både forskare och läkare menar på att det är där vi måste lägga krutet, det är där vi måste börja för att minska fattigdomen i världen. Jag har inte kunskapen för att kunna säga emot dessa människor.

Men är det där vi ska börja, vad tro ni? Jag har väl alltid funderat på hur det skulle vara att jobba med just detta, världens fattigdom alltså. Inte en liten fråga, jag vet, men ack så viktig. Hur gör jag för att kunna jobba för denna fråga? Måste jag forska kring barndödlighet…mödravård eller plugga världsekonomi??? Frågorna är många och allt som ofta blir jag mer förvirrad en klok då jag sitter i dessa tankar.

Men en sak vet jag med säkerhet och det är att jag mer än gärna jobbar för barnen!